Här har varit barnkalas idag för Isak fyller i morgon.
Minns bra natten för åtta år sen, då sov jag nog inte många timmar. Jag hamnade in akut pga av graviditets förgiftning och skulle snittas . Jag slussades via BB till GYN för en barnmorska sa att det var nåt fel på barnet men det hade inget sagt till oss...Isaks njurar fungerade inte... Min bästa vän hade tidigare förlorat två nyfödda pga av en diagnos som likande den jag fick höra.
Det blev en en bävande, bedjande natt!
Den ena njuren var svårt skadad och blev opererad nån månad senare. Prognosen för den andra var inte heller ljus.
För några år sedan låg han och vred sej i smärtor under julen. Då kom han ut till mej i pannrummet och sa: Nu får du lägga händerna på mej och be att jag blir frisk från det här , jag ork inte ha ont mer! Ta bort det!- Måste jag göra det här , nu? (Det snöade), undrade jag...JA! så jag gjorde som han sa och bad att- ske dej som du tror( jag hade ingen tro alls), sen rusade han in till syskonen och ropare-nu får jag äta chips för jag har inget fel på njurarna mer!!! Oj hjälp tänkte jag...
Tre veckor senare på en kontroll sa läkaren; att hon inte förstod sej på ultraljudsbilderna för den visade helt normala njurar, Urinledaren tex hade krymt från 1,8 mm till normala 0,4! Det som varit helt utbränt var nu helt :) Ja vi har ju bett sa Isak!!! och han har mått bra sen dess!
Så det är med glädje och tacksamhet vi firar åttaåringen i morgon!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar