Vinterbröllop

Tack Linda och Kari för ett fint bröllop!

...låt det lysa upp vägen hem.

Christa Katters text på Syskonen Rombergs "Jul"CD

I en tid då mycket förändras,
i en värld som våndas och kämpar
vill jag återvända till det lilla och enkla.
Till det som förenar och tröstar,
till närhet och till de små orden
som värmer och ger själen ro

Tänd ett ljus för dig och mig,
för gemenskap och glädje,
för tro och hopp.
Tänd ditt ljus, låt det värma
låt det lysa upp vägen hem

Du som kommer nära
i ett barn som ger världen
livets gåva och kärleken.
Kom och styrk våra händer.
Låt din kärlek som helar
leda livet ut i friheten

Vit jul

Skön och kall promenad med Hanna idag! Hon ville jag sku fota tallen med tjocka stammen :)




Igår lyssnade jag till en i radion som sa; att hon minns inte vilka gåvor hon fått genom åren eller om det varit vita jular utan det är nog gemenskapen och stämmningen hon minns bäst! Visst är det så!

God fortsättning på julen!

Julnatten är äntligen här!!! Va skönt!
Hanna tyckte jag påminnner om Krösamaja i Emilfilmerna då jag stressar och förstora upp små problem. Det blir lätt så då man har mycket på gång.
Nu lägrar sej Julefriden även i Krösamaja!

Testamente hittades bland julpynt

NYKARLEBY. Nykarleby stad tvingas ta tillbaka ett beslut om att inrätta en fysioterapeuttjänst. Arvet som skulle bekosta tjänsten tillfaller plötsligt inte staden, efter att ett testamente hittades i en låda med julpynt.

Läste detta i gårdagens ÖT
Hm...intressant ställe att förvara sitt testamente på! Då borde det ju hittas åtminstone till Jul :)Häftig Julklapp!

Undrar just vad man själv har att lämna efter sej. Hos oss är allt så välanvänt och utslitet så det blir nog som ett barn, som jag läst om sa en gång, då deras hem brunnit upp,- det ända vi har kvar är det vi gett bort!

Kanske man sku passa på och ge ännu mer...

Julstök

Knäcket blev aldrig hårt och pysslet var svårt men roligt hade vi!

Guds rike är vardagligt nära.

...Guds Son det barnet är.
Dock vilar du i ringhet klädd
på fattigdomens bädd.
Välkommen var, o Herre kär!
Vår gäst du vorden är.

Dessa ord har sjungits inom mej varje gång jag vaknat upp inatt.
Starkare än i någon högtalare under Julklappsuppköpen( förresten så var det ovanligt tyst i Vasa, en ensam säckpipa på torget, var det som det lät mest om)

Andakten på AttdelaKristusmedvarandra idag berör det samma-

"Maria såg säkert inte alltid det gudomliga i sitt barn, trots att hon kanske visste.
Trötthet och oro får oss att förlora perspektivet.
Säkert också Maria.
Tillvaron, allt som är till, är annammad av Gud.
Det gudomliga är närvarande i och under det vi ser, det vi rör oss i, och i oss själva och i andra.
Konsten är att upptäcka det.
Att inte fastna på ytan.
Elisabet såg och gladde sig.
Låt oss göra detsamma………."