



Igår lyssnade jag till en i radion som sa; att hon minns inte vilka gåvor hon fått genom åren eller om det varit vita jular utan det är nog gemenskapen och stämmningen hon minns bäst! Visst är det så!
Om vi inte vågar vandra vid Guds hand,
vilken annan hand skulle vi då välja?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar