Vilken konstig och ovan känsla då ingen väntade på en på mej då jag kom hem...Alla var utflugna. Håkan i Åbo, Josef i Moskva ännu en vecka,Hanna är i Helsingfors över Helgen på Action Och Isak är med Joels familj till en stuga i Pallastunturi.
På FB frågade jag på min status vad man gör då alla är utflugna och fick ett tröstande svar: Margareta Svanbäck :Känner dej stolt att du gett dem vingarna att våga? :)
Hulda(i Bibeln 2Kon 22:14-20) är en förbild som jag just nu längtar efter att få bli lik.
Hon var hustru till klädkammarvaktaren och där hemma lyssnade hon in vad Gud talade och lärde andra att göra det samma.
Att varje dag få vandra med sin Skapare är stort och underbart!
Kärleken från min man och våra fem barn är min stora rikedom
Herre, hjälp mig så att jag inte långsamt bedrar mig själv och blir ytlig, kompromissande och förhärdad. Hjälp mig att leva nära dig och att inte hålla fast vid sådant som du vill att jag skall överge. I Jesu namn. Amen.
Dikt
Må din kärleks ljus välsigna dina händers verk
Må du våga lägga din sköra själ i det du gör
Må du alltid vara närvarande i ditt liv
Må ditt arbetes helighet skänka helande och bröd i din tillvaro
Må källorna inom dig alltid flöda
Må du aldrig förlora dig själv i bortvänd frånvaro
Må varje dags gryning ge dig det ljus du behöver
Må varje dags afton finna dig nöjd med dagen som gått
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar