Jesus min Vän

En dikt från 1600 talet som handlar om en vän. Jag hittade den på Kaelas blogg häromdagen.
Den har snurrat i mej sen dess för det är på samma gång ett svar på en fråga i gruppen -AttdelaKristusmedvarandra om -Varför jag behöver Jesus...
Han är ju min Frälsare och Herre men också min bästa vän!

Jag älskar dig

Ej blott för vad du är
Utan för det jag själv är
I din närhet

Jag älskar dig
För den sida hos mig
Du låter framträda
För att du
För in din hand
I mitt överfyllda hjärta

Och
Utan att fästa dig vid
De dåraktiga skröpliga ting
Som du ej kan undgå
Att skönja därinne
Drar fram i ljuset
Alla de sköna ting
Som ingen annan
Har sökt efter
Tillräckligt djupt
För att finna.

Jag älskar dig
Därför att du hjälper mig
Att skrapa fram ur mitt livs
Bråte:
Ej ett värdshus,
Men ett tempel ur alla mina
Dagars gärningar
Ej vanära
Men en sång

Jag älskar dig
Därför att du har gjort
Mer än någon troslära
Kunde ha gjort
För att få mig god
Och mer än något öde
Kunde ha gjort
För att få mig lycklig
Du har gjort det
Utan antydan
Utan ett ord
Utan en vink
Du har gjort det genom att
Vara dig själv.